Funderar lite över det här med att väldigt många verkar tycka att man inte kan vara lycklig om man inte har en partner. Om jag tex. säger till någon att jag är så himla lycklig och trivs med livet just nu, så får jag ofta kommentaren " jasså, har du träffat någon?" Som om jag inte kan vara lycklig ändå? Just nu tycker jag det är otroligt skönt att bara vara själv. Jag har mina barn, mig själv, min familj och ett underbart liv på landet :-) Känner mig fri och tillfreds med livet. Känner faktiskt ingen saknad alls efter att "höra ihop med någon" Jag gör vad jag vill, när jag vill och hur jag vill.
Sen är ju alla olika. En del vill ju absolut inte vara själva. Jag har ju alltid trivts väldigt bra i mitt eget sällskap och behöver mycket tid för mig själv så det är väl kanske därför jag känner som jag gör. Men jag säger väl inte att jag aldrig kommer att vilja leva med någon igen, men just nu känns det väldigt långt borta.
Sen får jag även kommentarer om att som ensam tjej flytta långt ut på landet och bo ensam med barnen. Vet inte hur många gånger jag fått höra nu att "men bor du där ute alldeles själv?! " Det verkar som att man måste ha en karl för att klara av att bo i ett äldre hus på landet. En kommentar (från en hantverkare som var här) var " men du kanske lyckas lura ut nån karl hit ut så småning om" ????? För det första så tror jag inte att jag skulle behöva "lura" ut en karl hit, och för det andra så vill jag inte ha någon karl här ;-) Men men, de flesta kommentarer kommer ju från folk som inte känner mig. Dom som känner mig är nog bara glada att jag trivs med mitt liv just nu :-)
Just nu ser jag fram emot att få renovera upp mitt gamla hus och spendera tid med mina barn. Och till Nyår åker jag över till Nashville och umgås med mina kära bröder. Det är ännu en sak som är bra med att vara själv. Jag kan åka till bröderna när jag vill utan att någon har åsikter om det :-)
Just nu har jag bara Flisan hemma och hon ligger och sover gott i sin säng, elden sprakar mysigt och värmande från vedspisen, jag sitter uppkrupen i soffan och bloggar, med raggsockarna och mysdressen på och en kopp kaffe i handen. Tittar ut mot min nytapetserade hall och känner mig väldigt nöjd :-)
I morgon kommer sonen och då ska vi på bio och sen bowla innan vi åker ut till mammsen och sover där.
Och har ni några kommentarer om allt det här med förhållanden och det jag skriver om så är det bara att kommentera! :-)